Fasiken då. Insåg plötsligt hur mycket jag hatar att vara ensam.

Andreas är ute med vänner till sena timmen och jag har haft besök av mamma och Dante under kvällen. De har precis farit hem igen och nu sitter jag här, all by myself. För kan ni tänka er att just ikväll, denna ensamma kväll, så ska minsann tjejen få för sig att somna tidigt.

Vi badade henne halv åtta, och klockan åtta la jag mig med lillan i sängen så hon fick äta lite. Hon somnade på stört. Sedan fick jag gå in till henne två gånger till innan hon slutligen gjorde natt på riktigt.

Kan väl medge att jag är en aning frestad att gå och väcka henne nu. (Lik förbannat vet jag bättre än så.)