Hela graviditeten igenom fick jag höra att Oj oj, vad du kommer få det jobbigt att gå ner de där kilona sen, att jag skulle få en så tuff förlossning, från diverse håll. Istället för att njuta tillfullo bar jag på en stor ångest över kilona som blev allt fler. Inför varje besök hos barnmorskan var jag så förbenat nervös för den fruktade vägningen. Jag kände mig så skyldig.

Så här med facit i handen så känner jag bara att, Eh, nej? All denna ångest som förstörde den riktiga lyckan, helt i onödan. Jag hade absolut ingen svår förlossning, och kom igen... nej, det har inte varit särskilt krävande att göra sig av med dessa gravidkilon. Jag är ung och frisk för bövelen.

Fuck vikthetsen.