Idag är det på dagen två veckor kvar till skruttis beräknade födsel. Snart, snart, snart har vi liten hos oss och den tanken, den känslan, är så alldeles överväldigande.
Jag går bara och längtar, väntar och känner efter just nu. Letar minsta lilla tecken på att det skulle kunna vara nära.

Kom nu, hjärtat vårt.